Laglotten är den del av arvet som barn alltid har rätt till, oavsett vad som står i ett testamente. Den skyddar bröstarvingar från att bli helt utan arv. Men den gäller inte automatiskt, utan måste begäras i tid. Här förklarar vi hur laglotten fungerar och hur du räknar ut den.
Vem har rätt till laglott?
Bara bröstarvingar har rätt till laglott, alltså barn, och barnbarn om ett barn har dött. Make, sambo, föräldrar och syskon har ingen laglott och kan därför testamenteras bort helt.
Så räknar du ut laglotten
Arvslotten är det barnet skulle ha ärvt enligt lagen om det inte fanns något testamente. Laglotten är hälften av arvslotten.
Exempel: En ogift förälder lämnar 2 000 000 kr efter sig och har två barn. Varje barns arvslott är 1 000 000 kr. Laglotten är hälften, alltså 500 000 kr per barn. Den andra halvan av kvarlåtenskapen, 1 000 000 kr, kan föräldern testamentera till vem hen vill.
Var föräldern gift görs först en bodelning, och laglotten räknas på det som blir den avlidnes andel efter bodelningen.
Gåvor kan räknas in
Har föräldern gett bort stora delar av sin förmögenhet medan hen levde, i syfte att minska barnens arv, kan barnet begära att gåvorna läggs till kvarlåtenskapen när laglotten räknas ut. Det kallas förstärkt laglottsskydd. Regeln gäller gåvor som är att jämställa med testamente, till exempel om föräldern behöll nyttjanderätten till en fastighet som hen formellt gav bort.
Gåvor till ett barn räknas dessutom normalt som förskott på arv, om inget annat har sagts. Det innebär att barnet som fick gåvan får mindre vid arvskiftet.
Laglotten måste begäras inom sex månader
Laglotten är inte automatisk. Ett barn som anser att testamentet tar för mycket måste påkalla jämkning av testamentet inom sex månader efter att ha fått del av det. Det gör du genom att meddela testamentstagaren, gärna skriftligt och med bevis på att meddelandet har kommit fram. Missar du fristen gäller testamentet som det är skrivet, och rätten till laglott är förlorad.
Gemensamma barn till ett gift par kan inte få ut sin laglott förrän båda föräldrarna har dött, eftersom den efterlevande maken ärver först. Särkullbarn kan däremot begära sin laglott direkt.
Laglott eller klander – vad är skillnaden?
Jämkning för laglott innebär att testamentet gäller, men att barnet ändå får ut sin laglott. Klander innebär att man vill att hela testamentet ska förklaras ogiltigt, till exempel för att formkraven inte följts eller för att testatorn inte förstod vad hen skrev under. Klander kräver att du väcker talan vid tingsrätten inom sex månader. Läs mer på sidan om testamente och laglott.
Kan man avstå från sin laglott?
Ja. En bröstarvinge kan avstå från sin laglott, antingen genom att inte begära jämkning eller genom att skriftligt avstå i förväg mot att ha fått något annat. Det är vanligt i familjer där föräldrarna vill att den efterlevande ska få sitta kvar i orubbat bo.
När behöver du en jurist?
Laglott blir ofta en fråga när det finns särkullbarn, stora gåvor under livstiden eller ett testamente som gynnar en ny partner. Har du fått del av ett testamente som du tycker är orättvist bör du agera snabbt, eftersom fristen är kort. Läs också hur arvsordningen fungerar och vad som gäller för bouppteckningen.
Behöver du hjälp? Beskriv ditt ärende i kontaktformuläret, så kopplar vi ihop dig med en jurist i Göteborg som arbetar med arv och dödsbon.
Texten är allmän information och ersätter inte rådgivning i ditt eget ärende. Uppgifterna är kontrollerade i oktober 2026.
