Att separera är sällan enkelt, och när ett äktenskap tar slut uppstår snabbt frågor om vem som får vad. Bodelningen är den juridiska process där makarnas gemensamma tillgångar och skulder fördelas – och det finns tydliga regler för hur det ska gå till. Ändå missförstår många hur systemet faktiskt fungerar.
Vad ingår i en bodelning?
Utgångspunkten i svensk rätt är att all egendom som är giftorättsgods ska ingå i bodelningen. Det innebär att värdet av det ni äger ihop – och var för sig – läggs samman och sedan delas lika, efter att eventuella skulder räknats av.
Vanliga tillgångar som ingår:
- Gemensam bostad och fritidshus
- Bilar och båtar
- Bankkonton och investeringar
- Pensionssparande (med vissa undantag)
- Företag eller andelar i bolag
Det som däremot inte ingår är egendom som skyddas av äktenskapsförord, egendom som erhållits via arv eller gåva med villkor om enskild egendom, samt skadestånd av personlig karaktär.
Hur går bodelningen till?
En bodelning ska i regel genomföras när äktenskapet upplöses, alltså när skilsmässan är ett faktum. Den kan göras när som helst efter att ansökan om äktenskapsskillnad lämnats in till tingsrätten, men måste vara klar senast när domen vinner laga kraft – eller i praktiken inom rimlig tid därefter.
Processen ser ut så här:
- Inventering: Varje make listar sina tillgångar och skulder per den dag då tingsrätten tog emot ansökan om skilsmässa. Det kallas kritisk tidpunkt.
- Avräkning av skulder: Varje makes skulder dras av från deras egna tillgångar.
- Sammanläggning och delning: De återstående nettovärdena läggs ihop och delas på hälften.
- Bodelningsavtal: Överenskommelsen skrivs ned i ett avtal som båda skriver under. Det ska bevittnas av två personer.
Vem får bo kvar i hemmet?
En av de känsligaste frågorna handlar om bostaden. Utgångspunkten är att den make som bäst behöver bostaden har rätt att ta den i bodelningen – oavsett vem som äger den. Det kallas lottläggningsregeln och tar hänsyn till faktorer som gemensamma barn och ekonomisk situation.
Vill man ta över bostaden behöver man ofta lösa ut den andra maken, vilket kräver tillräcklig ekonomi och möjlighet att ta över bolånet. Banker gör en separat kreditprövning för den som tar över lånet ensam.
Kan man avtala om annat?
Ja, till stor del. Makar kan fritt avtala om hur bodelningen ska se ut, så länge båda är överens. Det är vanligt att man väljer att avvika från hälftendelningen om ena parten exempelvis vill behålla sin företagsandel mot att den andre får ett större kontantvärde.
Om parterna inte kommer överens kan tingsrätten utse en bodelningsförrättare – oftast en advokat med familjerättskompetens – som driver processen framåt och vid behov fattar bindande beslut.
Hur lång tid tar det?
Det varierar kraftigt. En okomplicerad bodelning där parterna är överens och tillgångarna är enkla kan genomföras på några veckor. När det finns fastigheter, företag, utländska tillgångar eller djupa oenigheter kan processen dra ut på månader eller till och med år.
Det är värt att notera att det inte finns någon formell tidsgräns för hur länge en bodelning får ta, men att vänta kan skapa problem – tillgångars värden förändras och det kan uppstå tvister om vad som faktiskt ska ingå.
Juridisk hjälp kan vara avgörande
Att anlita en familjerättsjurist är inte ett tecken på att skilsmässan är konfliktfylld – det är ett sätt att säkerställa att bodelningen blir korrekt och rättvis för båda parter. En jurist kan gå igenom era tillgångar, peka på saker ni kanske missat och hjälpa er formulera ett avtal som håller juridiskt.
Många kommuner erbjuder också kostnadsfri familjerådgivning, och Domstolsverket har information om hur man ansöker om bodelningsförrättare om samarbetet kört ihop sig.