Artikel

Bouppteckning – så går det till steg för steg

En bouppteckning är det första stora steget när någon har dött. Den visar vad den avlidne ägde och var skyldig på dödsdagen, och den behövs för att banker ska släppa pengar och för att arvet ska kunna fördelas. Här går vi igenom hur du gör, steg för steg, och vad som gäller om du bor i Göteborg.

Vad är en bouppteckning?

Bouppteckningen är en förteckning över dödsboets tillgångar och skulder på dödsdagen. Den visar också vilka som är dödsbodelägare och om det finns testamente eller äktenskapsförord. När Skatteverket har registrerat bouppteckningen blir den dödsboets legitimationshandling, ungefär som ett id-kort för dödsboet.

Var den avlidne gift ska även den efterlevande makens tillgångar och skulder tas upp, eftersom de behövs för bodelningen. Var den avlidne sambo tas samboegendomen upp om den efterlevande sambon begär bodelning.

Bouppteckning eller dödsboanmälan?

Om tillgångarna bara räcker till begravningen och andra kostnader i samband med dödsfallet, och det inte finns någon fastighet eller tomträtt, behövs ingen bouppteckning. Då kan kommunen göra en dödsboanmälan i stället. I Göteborg ansöker du hos Göteborgs Stad. Dödsboanmälan är kostnadsfri och skickas till Skatteverket av kommunen.

I alla andra fall ska en bouppteckning göras, även om det inte finns mycket pengar kvar när begravningen är betald.

Steg 1: Ta reda på vilka som är dödsbodelägare

Dödsbodelägare är efterlevande make eller sambo, de legala arvingarna och den som ärver en andel av hela kvarlåtenskapen genom testamente. Har den avlidne barn är det barnen som är arvingar. Annars kan det vara föräldrar, syskon eller syskonbarn. Läs mer om vem som ärver enligt lagen.

Alla dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningsförrättningen. Även de som har fått ett legat, alltså en bestämd sak eller summa genom testamente, ska underrättas.

Steg 2: Samla underlag

Bouppteckningen ska visa läget på dödsdagen. Begär därför saldobesked per dödsdagen från alla banker, och samla underlag för:

  • bankkonton, fonder, aktier och pensionsförsäkringar som ska ingå
  • fastighet eller bostadsrätt, med taxeringsvärde eller ett marknadsvärde
  • bil, båt och värdefullt lösöre som konst och smycken
  • skulder som lån, krediter, obetalda räkningar och kvarskatt
  • begravningskostnad och kostnad för bouppteckningen, som får dras av
  • testamente, äktenskapsförord och gåvobrev med villkor om enskild egendom

Hemmets inventarier, alltså möbler och husgeråd, värderas normalt till vad de skulle ge vid en försäljning. Det brukar bli ett lågt belopp.

Steg 3: Välj förrättningsmän

Bouppteckningen förrättas av två förrättningsmän. De ska vara kunniga och trovärdiga och får inte själva vara dödsbodelägare. Många anlitar begravningsbyrån, banken eller en jurist, men det går också bra att be två vänner som är vana vid papper och siffror.

Steg 4: Håll förrättningen

Bouppteckningsförrättningen är ett möte där tillgångar och skulder gås igenom och förs in i bouppteckningen. Den ska hållas inom tre månader efter dödsfallet. En person som känner till boet bäst, ofta efterlevande make eller ett av barnen, är uppgiftslämnare och intygar på heder och samvete att allt är med.

Behöver ni mer tid, till exempel för att värdera en fastighet eller för att det finns arvingar utomlands, kan ni begära anstånd hos Skatteverket innan de tre månaderna har gått.

Steg 5: Lämna in till Skatteverket

Bouppteckningen ska lämnas till Skatteverket senast en månad efter förrättningen. Skicka originalet, undertecknat av förrättningsmännen och uppgiftslämnaren, tillsammans med bestyrkta kopior av eventuellt testamente och äktenskapsförord. Skatteverket granskar och registrerar bouppteckningen och skickar sedan tillbaka den.

Vanliga misstag

  • Alla dödsbodelägare kallas inte. Det kan göra att bouppteckningen inte godkänns.
  • Saldot tas inte per dödsdagen. Pengar som dragits efter dödsfallet ska inte påverka värdet.
  • Testamentet bifogas inte. Då kan Skatteverket begära komplettering, och det försenar hela arvskiftet.
  • Fristen missas. Skatteverket kan då förelägga dödsboet och i sista hand utse någon som gör bouppteckningen.

Vad händer sedan?

När bouppteckningen är registrerad kan dödsboet betala skulder, sälja tillgångar och till sist göra arvskiftet. Var den avlidne gift görs först en bodelning. Läs mer om arvskifte utan testamente och om arvsrätt och dödsbo i Göteborg.

Behöver du hjälp? Beskriv ditt ärende i kontaktformuläret, så kopplar vi ihop dig med en jurist i Göteborg som arbetar med arv och dödsbon.

Texten är allmän information och ersätter inte rådgivning i ditt eget ärende. Uppgifterna är kontrollerade i oktober 2026.

Den här artikeln är allmän information och ersätter inte juridisk rådgivning anpassad till ditt specifika fall. Behöver du hjälp med en pågående situation, prata med en jurist.

Relaterade artiklar