När någon avlider utan att ha skrivit ett testamente träder den svenska arvsrätten in och bestämmer vem som ärver vad. Det kan kännas tryggt att lagen reglerar detta, men i praktiken leder det ibland till situationer som den avlidne troligtvis inte hade önskat. Att förstå hur ett arvskifte utan testamente fungerar är viktigt för alla som berörs av ett dödsfall – oavsett om man är make, barn eller syskon.
Arvordningen enligt ärvdabalken
I Sverige regleras arv av ärvdabalken. Utan testamente fördelas arvet enligt en strikt arvsordning, uppdelad i tre arvsklasser:
- Första arvsklassen: Den avlidnes bröstarvingar, alltså barn. Finns det barn ärver de i första hand och delar lika på kvarlåtenskapen. Om ett barn är avlidet träder barnbarn in i dess ställe.
- Andra arvsklassen: Om det inte finns några bröstarvingar går arvet till föräldrar och syskon. Är föräldrarna döda ärver syskonen.
- Tredje arvsklassen: Far- och morföräldrar, eller om de är döda, deras barn (alltså fastrar, farbröder, mostrar och morbröder). Kusiner ärver aldrig enligt lag.
Finns det ingen arvinge i någon av dessa klasser tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.
Vad händer om den avlidne var gift?
Är den avlidne gift ärver maken eller makan med fri förfoganderätt – det vill säga att de får använda egendomen men inte testamentera bort den till vem de vill. Gemensamma barn ärver alltså inte direkt, utan väntar tills den efterlevande maken också dör. Då ärver barnen från båda föräldrarna.
Särkullbarn, det vill säga barn som bara är den ene makens barn, har däremot rätt att få ut sitt arv direkt efter föräldern. De behöver inte vänta. Det kan skapa ekonomiska svårigheter för den efterlevande maken, eftersom de kan tvingas lösa ut särkullbarnen ur gemensam egendom som bostaden.
Sambo ärver inte utan testamente
Ett vanligt missförstånd är att sambos ärver varandra automatiskt. Så är inte fallet. Sambos saknar arvsrätt enligt lag – oavsett hur länge de bott tillsammans. Vill man att ens sambo ska ärva måste man upprätta ett testamente. Utan det går arvet till bröstarvingar eller övriga arvingar, och sambon kan i värsta fall bli tvingad att lämna det gemensamma hemmet.
Hur går ett arvskifte praktiskt till?
När någon dör ska dödsboet utredas och tillgångarna inventeras. Processen ser typiskt ut så här:
- Bouppteckning: Inom tre månader från dödsfallet ska en bouppteckning upprättas och registreras hos Skatteverket. Här redovisas alla tillgångar och skulder.
- Dödsboet förvaltas gemensamt: Tills arvskiftet är klart äger arvingarna dödsboet gemensamt och måste fatta beslut tillsammans.
- Arvskifteshandling: När bouppteckningen är registrerad kan arvingarna upprätta ett arvskifte, en skriftlig handling som fördelar tillgångarna. Alla delägare måste skriva under.
Kan arvingarna inte komma överens kan tingsrätten utse en skiftesman som genomför arvskiftet.
Laglotten – barnens skydd mot testamente
Även om man skriver ett testamente kan man inte välja bort sina barn helt. Varje bröstarvinge har rätt till sin laglott, som är hälften av arvslotten. Det innebär att om ett barn normalt skulle ärva 200 000 kronor har de rätt att kräva ut minst 100 000 kronor, oavsett vad testamentet säger.
Varför testamente ändå kan vara viktigt
Arvskifte utan testamente följer lagen – men lagen tar inte hänsyn till individuella önskemål, familjekonstellation eller specifika tillgångar. Den som vill säkerställa att sambon skyddas, att ett barn med särskilda behov prioriteras eller att en specifik egendom går till en viss person bör skriva ett testamente. Det är ett av de viktigaste juridiska dokumenten man kan upprätta under sin livstid.